Coledale

Gardags kvallen borjade med fet barbeque grillning pa en mysig restuarang med havsutsikt som man hae kunnat doda for. Vi drack och pratade och tjuvkikade pa Blood Diamond som de visade pa TV. Vi saknar film. Hursomhelst sa var maten riktigt god och vi njot annu mer med tanke pa hur mycket mat och dricka vi skulle fa for nastan inga pengar alls. Efter happy hour visade det sig att den stora Chang olen hade tagit slut och de hade bara sma kvar sa vi lamnade stallet och gick tillbaka till var bungalow for att dricka mer och leka roliga lekar.

Tiden gick lite for fort och det blev dags att dra sig vidare mot ett Castle Party pa andra sidan on, vi hade troligen suttit kvar om inte nagra goda grannar hade tipsat oss om det. Vi strovade vidare mot huvudvagen for att ta en billig taxi, Det satt nagra svenskar pa ett flak pa en bil och sa att det kostade 100 Baht per person, Vi prutade ner en annan taxi till 50 Baht per person och helt plotsligt kom det svenska tjej ganget och tva tyska killar och satte sig hos oss. Tobbe kallade dem for Bamseklubben eftersom de inte fick lika bra pris som oss. Det gillade dom inte kan vi lova. Resten av taxiresan var det pinsam tystnad.

Val framme kilade vi till Bungalowen och hade vattenkrig och somnade som stockar mitt i tumultet. Det var en god kvall.
Idag har vi bara degat och atit samma Barbeque so igar. Imorgon ska vi vidare till Koh Samui (Kossan Mu)

Guten Nacht!

Igar var en mycket trevlig och handelserik kvall. Det borjade med att Mark bestamde sig for att tatuera sig. Eftersom vi ar pa en sol/bad-o sa vill vi inte behova avsta fran just det. Men da finns det en losning. Det kallas bambu-tatueringar. Nar man gor denna sorts tatuering kan man i princip direkt efterat hoppa i plurret och steka i solen utan att tatueringen forstors.
Vi gick in till en bambutatueringsstudio och Mark borjade snacka med thailandarna om designen pa hans blivande tatuering. Under tiden bytte Niclas ut sin piercing fran silverkulor till svarta pilspetsar typ. Efter ett tag var designen och placeringen av Marks tatuering klar, och vi skulle komma tillbaka 22.00 for att paborja tatueringen.
Eftersom det var mer an tre timmar kvar till det var dags sa satte vi oss ner i en resturang. Dar bade at och drack vi. Det var riktigt mysigt, man satt ner pa dynor och bordet var typ 40 cm ovanfor marken.

Nar klockan slog 22.00 begav vi oss till studion. Men da satt det 3 harda finnar och tatuerade sig. For att fordriva tiden satte vi oss pa internetcafe och aven Niclas borjade kolla efter design pa en tatuering han tankt pa ett tag. Efter nagon timmes umgange med finnar, thailandare och tyskar sa var det dags for Mark att lagga sig pa britsen. Och ytterliggare nagon timme senare la sig Niclas ner under nalen. Det var annorlunda att bambutatuera sig. Det var ingen maskin utan typ en lang sticka som thailandarna satt och stack en med. Det kan man kalla precision. Det gjorde riktigt ont i borjan och huden domnade aldrig av utan man fick helt enkelt vanja sig.

Vi blev iaf bada riktigt nojda med resultaten.



Efterat gick vi och festade en del nere vid stranden. Det var sjukt mycket folk pa en ganska liten bar. Det var nice. Vi traffade folk fran alla mojliga lander. Bland annat en argentinare som hatade Anders Svensson pga hans frispark i VM 2002. Vi blev alla berusade och efter att ha atit lite fyllemat i form av pannkakor och nudlar somnade alla in sott i sina sangar.



Rickard forsokte tvinga alla att bada. Han havdade att vi var tvungna for vi var i Thailand...

Om ni har last tobbekvarnen.blogg.se vet ni hur vi var pavag till Koh Tao. Vi vantade ytterliggare ett tag innan taxin kom och hamtade upp oss. Den korde helt galet pa morka, krokiga vagar anda tills den kom fram till piren dar var nattfarja stod. Den var redan fullpackad med en massa olika saker. Allt fran kolhuvuden till skyltar och mopeder. Vi fick samma kansla som i Nong Khai, namnligen att vi ar flyktingar som blir smugglade. Vi sov i vaningssangar av stal tillsammans med diverse annat folk, mestadels thailandare. Man kan inte direkt kalla det for bamseklubben.

Den avgick alltsa 23.00 och kom fram ca 5.30 till paradison Koh Tao. Direkt nar vi klev av baten hoppade som vanligt flera thailandare pa oss och ville att vi skulle aka med just deras taxi. Vi valde ut en av dem och hoppade pa hans pickup. Med den korde han oss till en 7Eleven dar vi fick hoppa av. Han pekade ner mot en mork grand och sa at oss att ga ner dar. Lite skraja gick vi ner for gatan och upptackte att vi var vid stranden. Nu skulle vi hitta en bungalow att bo i. Men det visade sig att alla receptioner oppnade 07.00, och klockan var nu 06.00. Solen var pavag upp, men det var fortfarande morkt. Vi satte oss ner vid strandkanten och vantade.
Lite efter 07.00 fick vi en bungalow ca 50 meter fran stranden. Den var inte i lyxigaste klass men den dog. Den hade sovplats for alla 4, en kall dusch och 2 flaktar. Idag hangde vi pa stranden hela dagen, det var underbart, trots att stranden inte var jattestor. Imorgon ska vi upptacka mer av on. Vi hoppas pa att snorkla och upptacka mer vackra platser.

Imorgon ar det den 21 Januari och da fyller en liten jenta ar. Hon heter Andrea och ar Rickards Lillasyster. Grattis pa 12 ars dagen fran Boysen i ThaiLAND.

-Rickard: Du ar sa stor att det snart ar dags att jag tar med dig pa din forsta krogrunda!
-Mark, Niclas och Tobbe: Du blir bara sotare for varje ar som gar. Martina har fatt lite Competition.

Grattis!

Nej, det ar inte Jennifer Lopez. Det ar Lisa Andrea Aquilonius, 12.

Var sista kvall i Kanchanaburi blev en trevlig diskussions och drickar kvall, vi levde lyxlivet och bestallde in drinkar, Singha och Chang. Man kan saga att vi bidrog en hel del till att inte resturangagaren skulle ta sjalvmord senare pga for liten inkomst. Kvallen kostade oss 2000 Baht och det var inklusive dricks. Det ar inte mycket med tanke pa mangden mat och alkohol vi bestallde in. Pa vagen hem skulle vi in och kopa lite ol som vi tankte dricka nere vid floden utanfor vart rum men de dumma thailandarna vagrade salja nagot till oss och hanvisade till en skylt som det stod att de inte far salja alkohol mellan vissa tider. Det var tydligen en viss tid for oss for de vagrade oppna dorren till olen, inte ens nar Tobbe forsokte overtala dem att vi skulle ha en myspys middag med tanda ljus.
Vi kopte vatten istallet och vandrade hemat. Efter nagra meter blev vi intet ont anande attackerade av flera ondskefulla Rabies smittade hundar. Vi klarade oss hem och somnade som 4 feta stockar.






Glada och rika, forbannade pa 7 eleven, Jagade av Rabies Hundar.



Riktigt Ful Thailandare och Posande Mark, Hon ville att vi skulle ta en drink pa deras Bar. - Hell Nooo!

Dagen efter var det utcheckning klockan 12 och var goda taxichauffor var dar och hamtade oss pa pricken. Lite synd bara att han tog den minsta tuk tuken com fanns och den hade motor som en grashoppa, alltsa svag som fan. Vi klarade nastan uppforsbacken fran hotellet men med 3 meter kvar dog den och Niclas och Rickard blev tvungna att hoppa av och trycka upp moppen.



Lyckligtvis var det har inte taxin som tog oss till Hua Hin.

Vi at mat hos Poo innan vi tog taxi till Hua Hin som ligger 30 mil ifran Kanchanaburi for 2 800 Baht, det blev en stor minibuss. Resan var bekvam och gick hur bra som helst och var chauffor tog oss till ett bra Guest House med ett rum stort som en lagenhet. Vi har fyra mjuka sangar och vi njuter av livet pa rummet. Idag har vi varit nere vid stranden helt ensamma, det har inte varit mycket folk om man sager sa, men vi ar inte sakra pa att vi ligger vid ratt strand, enligt kartan ar Hua Hin beach pa andra sidan en stor brygga. Vi ska undersoka laget och forhoppningsvis besoka den riktiga stranden imorgon.



Massage here we come!

Vi vaknade som sagt bara nagra timmar efter att vi somnat pa hotellet och steg upp for att fa en titt pa stan och fundera ut over hur vi skulle hitta till Tigertemplet. Vi gick langs huvudvagen och stannade till pa nagra stallen for att ata billig thai mat och dricka lite kallt kaffe. Tillslut kom vi fram till en stor kyrkogard dar det visade sig att valdigt manga Britter, Australiensare och Hollandare lag begravda. Det var en mycket historia om den har staden som vi inte haft den blekaste aning om, och nu var det dags att utforska den.

Vi tog oss till Death Railway Museum som lag precis bredvid kyrkogarden for att fa lite input om vad fan alla manniskor hade dott av. Museumet var fullspackat med all den informationen man kunde tanka sig vilja ha av handelsen och lite till.

Sammanfattning:

Japanerna fick for sig att under andra varldskriget bygga en 40 mil jarnvag mellan Kanchanaburi och Burma, och vad var da den basta arbetskraften? Jo tillfangatagna krigsfangar och civila thailandare. De tvingades arbeta under extrema forhallanden och det dog en javla massa. varje brada pa jarnvagen star for en dod manniska.

Hursomhelst var det en spannande och rorande historia som satte sina spar. Vi hade absolut ingen aning om vad som hade hant i de har trakterna.

Efter museum visiten var det dags att ata mat. Vi hade spanat in lite pasta pa hornet av gatan men drog vidare for att ta ut pengar. Da traffade vi en Thailandsk kvinna som kunde 5 sprak flytande och av ett av dem var sjalvklart svenska.
Dagen efter blev fullbokad med Elefantridning, Vattenfalls badning och Tigertempel med egen taxi chauffor.

Hon berattade for oss att det hotellet vi bodde pa var ett sant dasigt hotell som killar tog in pa for att ha roligt med kvinnor i nagra timmar. Vi lag och var vettskramda hela natten eftersom vi hade missuppfattat vad hon sa och trodde att hotell managern skulle slappa in 3 thai kvinnor till oss och krava betalning. 

Det var en trevlig resa hem fran Laos. Stor buss, VIP buss, ungefar 40 meter mellan varje sate. satet var som en sang. Men, det var kallt som in i norden. Airconditionen var pa fullgang hela hela resan ner och 2 stora mysiga filtar rackte inte riktigt till for att tillfredstalla oss. Det serverades god mat och lite att dricka. Det som var trakigt var att vi fick Kinesisk aprikos juice som smakade rent utav helvete. Det samma gallde soyamjolken som vi ocksa fick. Hellre sveper vi ett glas med vodka an den soyamjolken igen.

Den har resan var lite kortare eftersom det var en direkt buss, det tog ca 8 timmar och vi var framme klockan 04.00 vid Bangkoks buss. Precis som uppe i Nong Kai sprang massvis av tuk tuk och taxi forare fram till oss och ville att vi skulle ta just deras taxi. Vi funderade pa att direkt byta buss till Kanchanaburi 14 mil ifran Bangkok. Tillslut overvagde vi att det faktiskt hade varit gott att ta taxi dit, och sa blev det. Vi prutade ner taxichaufforen till 1 600 Baht istallet for 2000.

Vi kom fram till Kanchanaburi endast i vetskapen om att vi skulle besoka Tigertemplet. Vi tog in pa nast forsta basta hotell och sov igen nagra timmar.

Rummet hade AC som inte gick att stanga av. Det var kallt hela natten.

Igar tankte Mark, Niclas och Tobbe besoka Lumpini Stadium for att se lite hederlig Kickboxning, men inte det inte, Tuk Tuk foraren tog de tre stackars valparna till en annan stadium, ingen aning om vad den kallas men den var helt enkelt inte Thailands National Arena. Vi blev tvingade att betala 1 000 Baht for att fa sitta bakom ett staket och kolla pa 40 - 50 kilos sma asiater springa runt och sparka varandra i brosten. Det kandes som om vi hade sett ungefar allting efter 4 matcher och vi borjade bege oss hem till Khoa San Road. Dar slangde vi i oss supergoda majskolvar.



Vi hade lamnat Rickard pa ett tatueringsstalle och han satt nu hemma pa hotellrummet och vantade fint pa oss. Han hade gjort en tatuering pa armen och tatuerat over sin japan tatuering vid ankeln. Rickard ar ganska impulsiv.
Vi var vid tatuering stallet innan vi forsvann till fejk Lumpini Stadium sa vi han fota borjan pa tatueringen och asiaten som tatuerade honom. Det var samma samma kille som gjorde hans forsta 2 tatueringar for 2 ar sedan.



Rickard ar nojd, da ar vi nojda. Livet leker.

Imorgon bar det nog av mot Tigertemplet och mot sol och bad.

Thailandarnas tangentbord ar tydligen miffade sA vi mAste fortsatta skriva pA det har jobbiga sattet. Vi beklagar det. Nu ar bilen iaf inlamnad och Australien ett minne blott. Efter var langa, jobbiga, trevliga, aventyrliga, harliga resa sa slutade tripmataren pA etttusenetthundrasjuttioatta Mil. en gang till, 1 178 mil. Det ar sjukt. det ar ungefar en fjardedel av jordens omkrets. Mamma Mia!



Den 5:e lamnade vi in  var trogna springare Josh tillbaka till Travellers Auto Barn i Brisbane och fortsatte med tAg till Guldkusten och slutstationen Robina dar vi bytte till buss sista biten mot Coolangatta Airport. Framme vid flygplatsen var det mat som gallde. Och varfor inte en stor Subway macka.



Efter att vi tillfredsstallt vara magar gick vi och kollade laget vid flygplatsen for att sedan bege oss mot en fin liten grasplatt dar vi skulle tillbringa natten.



Vi han ligga och dega med vara vaskor i ungefar 2 timmar innan en vakt tvingade oss att byta plats, vi flydde mot personal parkeringen och lade oss precis bredvid en biltvatt.



Natten var laaang. Mark somnade som ett litet spadbarn vid 23.00. Rickard och Niclas somnade nagra timmar senare. Klockan 03.00 vaknade de hemlosa svenska ungdomarna och stallde sig upp for att bara sta i ca 1 timme innan flygplatsen oppnade igen. Dessutom hade vi kant insekter pA oss hela natten och fyfan, det var Jobbigt. Det var ganska kallt ocksa, ca 20 grader. En stor kackerlacka hade dessutom flyttat in i Niclas handbaggage. Den kackerlackan dog en smartsam dod.

Nar vi val kommit in i flygplatsen och fick tillgang till riktiga stolar gick tiden faktiskt forvanansvart snabbt och ratt som det var satt vi pa planet till Kuala Lumpur i Malaysia.



SA fort vi satte oss kande vi trottheten komma och vi sov i ca 4 timmar av resan pa planet och ratt som det var skulle vi av och vanta pa vart andra plan till Bangkok.
Men ack. Forsenat med ca 2 timmar gav oss 7 timmar alltsom allt i Kuala Lumpur, Inte sa kul. Dock fick vi bevittna en galen tant som krockade med sin stora bil pA parkeringen, en riktigt stor small. Hon korde tillochmed ner en flaggstang.



Finally var vi pa planet till Bangkok och det var bara 1 timmas flygning vilket var riktigt harligt. Vi var sa pass trotta att jag tror vi somnade flera ganger under den flygningen an under den forsta. Nar vi kom fram till Bangkok var det hotell som gallde, det var lange sen vi kant oss sa trotta som nar vi hade gatt av planet. SA vi gick fram till en hotell informations desk och fragade efter hotell nara flygplatsen sa vi kan mota upp Tobie imorgon vid flygplatsen klockan 06.55.

Hotellet ar sjukligt lyxigt for oss som inte haft tillgang till dush, toalett eller utrymme pA 51 dagar. Vi har liksom en toalett som alltid finns dar. den finns liksom ALLTID! Det gar inte att forklara kanslan. Men vi ar riktigt glada och exalterade infor Thailands vistelsen.



Nu sitter stackars tobbe och flyger genom udda lander, men snart ar du hos oss och ska tillbringa nAgra coola manader i solparadiset.

Auf Wiedersehen!